LÅNGSIKTIG
PLANERING

Den bärande idén i det svenska skogsbruket är att ha en uthållig skogsproduktion för att tillgodose samhällets behov av skogsprodukter och samtidigt klara höga miljökrav. Detta kräver långsiktig planering, vilket klaras med hjälp av omfattande skogsdataregister och god kunskap om skogarna.

Eftersom de klimatiska förutsättningarna skiljer så mycket över landet måste skogsskötseln i alla faser anpassas med olika metoder. Alla marker som avverkas måste föryngras enligt den svenska Skogsvårdslagen, vilket kontrolleras av både skogsägare och myndigheter. Plantering är den klart dominerande metoden för att skapa nya skogar efter slutavverkning, även om en liten del självföryngring också förekommer.

 

Ända sedan 1945 har tillväxten i de svenska skogarna varit större än avverkningen, så det totala virkesförrådet har kontinuerligt ökat. Den enda period då avverkningen var större var i mitten av 70-talet, då efterfrågan var mycket stor samtidigt som många skogar var avverkningsmogna. Att tillfälligt låta avverkningen vara så stor är alltså inget problem om man därefter ser till att åter anpassa den till tillväxten.